SVERIGEFINSKA FÖRSKOLANS SPRÅKPOLICY 2019 (rev. 1/2023)

I vår förskola har barnen möjlighet att växa upp och utvecklas i en tvåspråkig miljö. För att lära barnen språk och kultur använder vi öppet och uppmuntrande förhållningssätt. Vi stödjer barnens språkinlärning (finska och svenska), utveckling av den kulturella identiteten och självkänslan utifrån barnets behov och förutsättningar. 

Vårt mål är att barnen har en naturlig och positiv attityd till tvåspråkighet (flerspråkighet), och att barnen får färdigheter för vardagliga aktiviteter, färdigheter att lära sig nytt och uttrycka sig själva. I vår förskola använder vi huvudsakligen finska. Svenska används som ”stödspråk” vid behov. (t.ex. när vi löser konfliktsituationer). 

Dokument som styr vår arbete 

I vår förskola följer vi Skolverkets Lpfö18 (Läroplan för förskolan). 

Enligt läroplanen: 

"Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer"

Utöver Lpfö18 styrs vårt arbete av språklag och minoritetslag (Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk). 

Metoder och arbetssätt: Hur stödjer vi finska språket? 

Personal 

• Varje pedagog bör vara medveten om finska språkets betydelse för barnen. 

• Nyanställd personal får ta del av våra principer och arbetssätt. 

Kommunikation mellan förskola och familj 

• Vi strävar efter aktivt samarbete med barnets föräldrar även när det gäller språkinlärning. Föräldrarnas viktiga roll i språkinlärningen lyfter vi i samband med föräldrakvällar och utvecklingssamtal. 

• Vi kartlägger tillsammans med föräldrarna hur och i vilka situationer barnet använder finska och svenska. Vi ger föräldrarna tips om hur finskan kan stödjas hemma i en tvåspråkig familj. 

Barn med annat modersmål än svenska skall ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål 

Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer 

Vardagen 

• Vi stödjer barnens språkutveckling i alla aktiviteter och vardagliga situationer. Vardagssituationer skapar möjligheter för dialoger mellan barnet och pedagogen. (t.ex. påklädningssituationen, samtal vid matbordet, blöjbyte etc.) 

• Vi arbetar i små grupper för att barnen skall få möjlighet att öva språket i en lugnare miljö. I en liten grupp kan även barnets individuella behov uppmärksammas lättare. 

Lek

• Vi motiverar barnen att använda finska i leken, berikar ibland lekens idé och benämner saker för barnen under lekens gång. 

• Vi använder även sk. styrd lek: Pedagogen skapar en leksituation, där barnen får öva på turtagande och använda sociala färdigheter. 

• Vi lär oss grupplekar på finska bl.a i gymnastiken, morgonsamlingar och under utevistelse, samt i hela förskolans gemensamma drama- och sångsamlingar. 

Språkligt stöd 

• Vi strävar efter att ge barnet tillfälle att uttrycka sig i lugn och ro utan att pedagogen ”sätter ord i barnets mun”. Vid behov ger vi barnet det finska alternativet till det svenska ordet och funderar tillsammans på hur saker kunde uttryckas på finska. 

• Vi uppmuntrar barnet att uttrycka sig verbalt med ord och benämna saker istället för att pedagogen tolkar barnens gester och miner. 

Hjälpmedel och visuell stöd 

• Vi använder bilder och olika föremål som stöd till talet (t.ex. visualisering av sångtexter med hjälp av bilder/föremål). Vi visualiserar även dagens olika händelser med hjälp av bilder. 

Sagor och böcker – ord och begrepp – bokstäver 

• Vi berikar barnens språk genom att läsa sagor. Vi uppmuntrar barnen att även berätta egna historier. 

• Med hjälp av rim, ramsor och sånglekar utvecklar vi barnets ordförråd och det språkliga minnet. Vi berikar barnens ordförråd och begrepp även med hjälp av olika tema- arbeten. 

• Vi väcker barnens intresse för det skrivna ordet genom att bekanta oss med bokstäver och ljud, med hjälp av lek, sång och spel. 

Kultur och identitet 

• Vi firar både finska och svenska traditioner.  

• Vi besöker olika kulturella platser som teatrar och museer med våra barn 

Sjungorita-metoden 

• Vi använder Sjungorita!-metoden som ett sätt att stödja språkutvecklingen: ”Sjungorita!-metoden med dess mångsidiga övningar och processer stödjer och utvecklar barnets språk, visuell perception, motorik, koncentration, interaktion och kreativitet.” (laulau.fi) 

Digitala verktyg 

• Vi använder IKT som stöd till lärandet: fotografering, video, inspelningar, kodning/programmering etc. 

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2022-2023

Förskolan Sverigefinska skolan i Stockholm (rev.20230213)

Bestämmelser som styr:

Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier reglas i:

• Barnkonventionen

• Skollagen kap 6 (2010:800)

• Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958)

• Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling

• Enligt förskolans läroplan Lpfö 89/16 uttrycker en helhetssyn på lärande ”Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

• Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktad för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas.

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnande har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. http://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/

Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det som kallas indirekt diskriminering sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutral, men i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionsvariation med mera.

Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkning har inte samband med någon diskrimineringsgrund.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara:

• fysiska (slag, knuffar)

• verbala (hot, svordomar, öknamn)

• psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer)

• texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)

• mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag)

Förskolans utvärdering:

Vi arbetar dagligen med att stötta och hjälpa barnen med att vara empatiska, att ta hänsyn till varandra och att hjälpa varandra. Vi pedagoger är närvarande med barnen i gruppen så att vi kan förebygga och förhindra olika situationer som kan uppstå. Vi har pratat med barnen om att alla har rätt till sin egen kropp, hur viktigt det är respektera andras personliga revir och när kompisen säger "nej". Vi har uppmärksammat andra traditioner än svenska och finska och lånar eller skaffar böcker kring etniska tillhörigheter. Vi har material som speglar mångsidighet. Vi har arbetat med vänskapssolen och trivselregler med barnen. Vi har åldersblandade aktiviteter och samling. Vi uppmuntrar alla barn att hjälpa varandra, oavsett ålder. Vi har format och skapat avdelningens miljö så att det anpassar sig till alla oavsett kön, materialet likaså. Vi uppmärksammar och observerar barnen i lekarna och erbjuder olika aktiviteter och olika slags material där barnen prövar och utvecklar sina förmågor och intressen med samma möjligheter och lika villkor, oberoende av könstillhörighet.

Förskolans tema för verksamhetsåret är att utveckla känslo-, sociala- och lekkunskaper och färdigheter.

Främjande insatser:

Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans läroplans förhållnings-och arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på förskolan som syftar till att förankra respekten för alla människor lika värde samt att utveckla en miljö i förskolan där alla barn känner sig trygga och utvecklas. Vårt tema i hela förskolan är känslo-, lek- och sociala kunskaper/färdigheter.

Konkreta exempel från förskolan:

• vuxen närvaro i barnens lek

• respektfull kommunikation barn mot barn, barn-vuxen

• trygga relationer mellan barn och vuxna

• uppmuntra barnen att be om hjälp vid konflikter som barnen kan inte lösa själva. Vi sätter ord för barnens känslor.

• smågruppsarbete gör möjligt att även de barn som inte vanligtvis brukar leka med varandra lär känna varandra bättre. Vid smågruppsarbete ser pedagogen bättre enskilda barnets individuella behov.

• tema känslo-, lek- och sociala kunskaper/färdigheter. Läser, leker och pratar om känslor. Sätter ord på barnens känslor.

• tillåtande atmosfär i vår förskola. Vi tillåter olikheter hos varandra (ex. utseende, klädsel, förmågor etc.)

• litteratur, diskussioner om olikheter

• nolltolerans mot fysisk/psykisk våld

• prata med varandra istället för om varandra

• material anpassad utifrån ålder

Förskolans främjande arbete:

Förskolepersonalen bygger en trygg relation och anknytning till barn. ”Jag är här för dig”. Vår värdegrund, omsorg, ansvar och respekt genomsyrar allt arbete på förskolan och där pedagoger är förebilder för barnen. Alla människors lika värde är grunden på förskolans uppdrag och verksamhet. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Att lära sig om demokrati handlar om olika demokratiska principer, till exempel att respektera någon annans perspektiv och att acceptera majoritetsbeslut, det gör vi genom tex barnråd, röstning på olika sätt. Finska språket är könsneutralt på det sättet att pronomenet ”hän” (hen) alltid används för båda könen. Sålunda blir det naturligt att inte göra skillnad mellan pojkar och flickor. Observerar samspel för att få kännedom om vad barnen värdesätter i sin gemenskap. Försöker få syn på barnens omsorgshandlingar eller vad de vill ansvara för. Vi upprättar årligen en plan mot kränkande behandling och fortsätter att förankra den bland medarbetare, barn och vårdnadshavare.

Kartläggning

Likabehandlingsplanen uppföljs i arbetslaget i januari/februari och utvärderas i slutet på vårterminen. Gemensam utvärdering med medarbetare genomförs vid höstterminens start och följs upp i samband med arbetet med förskolans kvalitetsarbete. Exempel på underlag är:

• Synpunkter från vårdnadshavare

• Synpunkter från barn

• Synpunkter från medarbetare

• Föräldramöten

• Kontinuerliga arbetet i barngruppen

• Förskolans mötesforum ex veckomöten och arbetslagsträffar

• Inventering av eventuella riskområden. Hur väljer vi ta tillvara och inreda förskolans lokaler inne och ute? Pedagogernas möjlighet att överblicka verksamheten

Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolan beskriver sina mål för nästa år här:

Mål: Alla barn ska känna tillit och trygghet i förskolan Arbetssätt: Närvarande och lyhörda vuxna i barnens vardag. Förskolans pedagogiska miljöer förebygger kränkningar och utanförskap. Vi lyssnar på barn och kollegor. Använder litteratur, IKT och kultur som stöd i samtal med barn. Skapar normer som signalerar för barnet vilket slags beteende som är önskvärt. Uppföljning: Omedelbart i anslutning till eventuell situation, efter avslutade åtgärder och årligen då planen ska skrivas om.

Ansvar: Pedagoger och förskolerektor

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen och händelser som inträffat under året, till exempel anmälningar. Vad visade kartläggningen att ni behöver arbeta vidare med mål i nästa årsplan? Kan insatserna planeras till exempel tillsammans med barnen? Hur involveras vårdnadshavare i arbetet?

Förskolans förebyggande arbete beskrivs här:

Upptäcka/ Utreda/ Åtgärda

Upptäcka: Fysisk och mental närvarande pedagoger som lyssnar och iakttar det som sker bland barnen. Förskolan har ett fostrande uppdrag enligt läroplanen. Vi behöver sätta gränser, tillrättavisa ett beteende, inte en personlighet. Se och uppmuntra det positiva beteendet. Kartlägga platser ute och inne där kränkningar skulle kunna uppstå. Utreda: Kontakta alltid förskolerektorn om någon anser sig ha blivit kränkt. Använda frågeställningarna från blanketten för dokumentation; beskrivning av vad som skett, vem drabbats? Vilka deltog? Hur upplever barnet händelsen? Dokumentera/åtgärda: Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras: Sverigefinska skolans blankett för ”Utredning i ärende gällande diskriminering och kränkande behandling”. Personalen informerar förskolerektorn om att kränkningen har skett på förskolan. Följa upp: Personalen är observanta och är alltid nära barnen. De stöttar, ger råd och uppmuntrar varje barn att skapa goda relationer sinsemellan, att hjälpa varandra och vara goda vänner.

Ansvarsfördelning -anmälningsplikt

Förskolans medarbetare har ansvar för kontakter med barnet och vårdnadshavare Informerar barn och vårdnadshavare om Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi uppmanar alla på förskolan att reagera vid eventuella kränkningar. När personalen får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att anmäla händelsen till för förskolerektorn.

Förskolerektor ansvar att plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas varje år, hålls aktuell, följs upp och finns på hemsidan och i pappersform i varje avdelning. Ansvarar för dokumentationen sker enligt gällande rutiner av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling.

Barnens, vårdnadshavarens och personalens delaktighet

Hur har barn och vårdnadshavare varit delaktiga i arbetet:

Förskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller mellan barn, mellan barn och vuxna och mellan vuxna i förskolan. Planen ska innehålla rutiner för och hur informationen ska spridas till barn, vårdnadshavare och personal. Barn och vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på förskolan om ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering och vilka rutiner gäller.

Här beskriver förskolan hur information om planen sprids till barn, vårdnadshavare och personal:

Information till vårdnadshavare vid höstterminens första föräldramöte. Planen finns tillgänglig såväl digitalt i skolans hemsida som i pappersform i varje avdelning. Information till förskolans vikarier i samband med instruktion. Regelbundna samtal med barnen i förskolan om allas lika värde.