Förskolan i Sverigefinska skolan är en del av Sverigefinska skolan i Stockholm, som är en enskild driven F-9 skola belägen vid Fridhemsplan i Stockholm. Förskolan har 69 inskrivna barn delade på fyra avdelningar. Förskolans ramtider är 6.30-18.30. Förskolan ligger i det nedersta planet i skolan med egna ingångar från skolgården.

Skolan grundares år 1990, och förskolan öppnade sin första avdelning 2007.

Förskolan i Sverigefinska skolan i Stockholm öppnar dörrarna till två språk och två kulturer.

Eleverna får lära sig det finska och det svenska språket parallellt så att de uppnår en aktiv och funktionell tvåspråkighet i slutet av år 9. Forskning kring tvåspråkighet visar att det är fördelaktigt att språkinlärningen sker parallellt på båda språken. Barn är födda med förmågan till flerspråkighet, och kan lätt anpassa sig till nya språkmiljöer. De första åren är speciellt gynnsamma för språkutvecklingen, och därför har vi i vår förskola valt att ge finska språket en framskjuten ställning. Det innebär att i förskolan prioriteras finskan, dvs. att finskan används som det aktiva språket i verksamheten, och svenskan fungerar som ett stödspråk. Självklart får barnen i vår förskola lära sig nya ord på båda språken för att stödja den tvåspråkiga utvecklingen. Barnens språkutveckling kartläggs och dokumenteras kontinuerligt med hjälp av metoden sagotering. Barnen erbjuds dagligen olika former av språkstimulerande aktiviteter och lekar.

Vår ambition är att erbjuda varje barn en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Barnen ska kunna komma till förskolan varje dag med en känsla att ”jag duger som jag är, jag kan, jag vill, jag syns och jag blir lyssnad på”. Vi ser lärandet utifrån ett livslångt perspektiv, där alla barn får möjligheten att utvecklas och lära sig utifrån sina egna erfarenheter och intressen. Förskolans verksamhet styrs av skollagen och förskolans läroplan. Där beskrivs förskolans värdegrund, mål och uppdrag. Barnen i förskolan ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt och verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets allsidiga utveckling och lärande. Enligt läroplanen ska förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med den här utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, innehåll och verksamhetens genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.

Information om Förskolan Sverigefinska skolan i Stockholm

Förskolan består av fyra avdelningar:

Troll, 1-3 år, 15 barn, 3 pedagoger, telefon: 08-522 943 73 / 070-784 13 66

Nallar, 1-3 år, 15 barn, 3 pedagoger, telefon: 08-522 943 72 / 070-784 13 65

Små lejon, 4-5 år, 20 barn, 3 pedagoger, telefon: 08-522 943 71 / 070-784 13 64

Björnungar, 4-5 år, 19 barn, 3 pedagoger, telefon: 08-522 943 74 / 070-784 13 67

Öppettider: 6:30-17:30

Öppning hos avd. Björnungar 6:30-7:30

Frukost serveras 7:30-8:00

Stängning avd. Troll 16:30-17:30

Fakturering av förskoleavgifter

Skolan fakturerar förskoleavgift för barn folkbokförda i Stockholm.

Ändring av inkomstuppgifter görs via e-tjänsten Min Barnomsorg.

Du hittar e-tjänsten och information om vistelsetid på stockholm.se.

Vid frågor angående förskole- och fritidsfakturering samt ändrade inkomstuppgifter skickas till

skolan: faktura@sverigefinskaskolan.eu

Om Ditt barn är folkbokförd i en annan kommun än Stockholm, faktureras föräldraavgiften av egen

kommun. Uppdatering av inkomst görs via kommunens e-tjänst.

Ändrade vistelsetider anmäls via kommunens e-tjänst samt med blankett till förskolan.


Ändra vistelsetid digitalt – gäller barn folkbokförda i Stockholm

Som förälder ansöker du om ändrad vistelsetid via e-tjänsten Min Barnomsorg.

Om du vill ändra heltid till deltid eller omvänt ansöker du enkelt detta i e-tjänsten Min Barnomsorg.

Om Ditt barn är folkbokförd i en annan kommun än Stockholm

ska ändring av vistelsetid meddelas via egen kommuns e-tjänst och med blankett från skolan.

Så här gör du:

Logga in på Min Barnomsorg på stockholm.se

Under Placering hittar du Ansökning ändrad vistelsetid

Hör av dig till Kontaktcenter om du har frågor eller behöver vägledning

Telefon: 08-508 00 508 eller forskola@stockholm.se


Vid byte av kommun

Om Ditt barn byter kommun dvs blir folkbokförd i en ny kommun är det viktigt att detta meddelas till

förskolan snarast.

Ett nytt förskoleavtal skrivs med en nya kommunen med en blankett som du kan be från skolans

expedition, info@sverigefinskaskolan.eu.

Placeringen anmäls även till den nya kommunen via kommunens e-tjänst , där även modersmål

finska ska meddelas av vårdnadshavaren.

De nya rutinerna gällande fakturering etc börjar gälla fr o m flyttningsdatum.


Uppsägning av plats

Om du vill säga upp ditt barns placering gäller en månads uppsägningstid.

Placering sägs upp till skolan med en uppsägningsblankett som du kan få från skolans expedition.

Placering sägs upp även till egen kommun via kommunens e-tjänst.


Förskola

biträdande rektor förskola Tiina Kytölä:

tiina.kytola@sverigefinskaskolan.eu

08-545 538, 64 070-741 62 85

förskoleavdelning Små lejon:

08-522 943 71 / 070-784 13 64

förskoleavdelning Nallar:

08-522 943 72 / 070-784 13 65

förskoleavdelning Troll:

08-522 943 73 / 070-784 13 66

förskoleavdelning Björnungar:

08-522 943 74 / 070-784 13 67

Förskolans urvalsgrunder och mottagande

Förskolan hanterar sin kö och intagning själv.

Följande urvalsgrunder tillämpas:

  1. Barn med syskon i samma hushåll som redan är placerade på förskolan.

  2. Barn med längst kötid till förskolan. Om flera barn har samma kötid, ligger barnets födelsedatum till grund för placering, dvs äldre barn går före yngre.

Introduktion av nya barn

Förskolan har tredagars föräldraaktiv inskolning.

Förskolans öppettider

Förskolans ramtid är 6.30-18.30. Förskolan är öppen alla helgfria vardagar förutom julafton, nyårsafton och midsommarafton inom ramtiden. Förskola erbjuds även under semesterperioder och vid tex planeringsdagar. Då är det kända vikarier som arbetar.

Just nu har vi öppet 6.45-17.30 utifrån vårdnadshavarnas behov.



Språkpolicy för Förskolan Sverigefinska skolan i Stockholm

Förskolan i Sverigefinska skolan i Stockholm öppnar dörrarna för finsk- och flerspråkiga elever. Här får eleverna möjlighet att växa och utvecklas på två av sina språk och kulturer, finska/svenska. Även andra språk anses likvärdiga och viktiga.

I skolan lyfter vi fram alla språk som eleverna har på ett positivt, öppet, och bejakande sätt.

I Förskolan Sverigefinska skolan i Stockholm arbetar vi aktivt med finska. Vi arbetar också medvetet med det finska-, svenska- och Sverigefinska kulturarvet.

I vårt arbete följer vi Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10 som säger i ett av sina mål att:

- Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Vi följer också språklagen som trädde i kraft den 1 juli 2009. citat:

- I lagen anges att svenska är huvudspråk i Sverige. Det innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna föreslås ha ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. I lagen anges också att finska, jiddisch, meänkieli, romani chip och samiska är nationella minoritetsspråk och att det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja även dessa språk liksom det svenska teckenspråket.

- Enligt förslaget ska det allmänna också ha ett ansvar för den enskildes tillgång till språk. Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Den som tillhör en nationell minoritet och den som har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket respektive det svenska teckenspråket. Även den som har ett annat modersmål än de nu nämnda ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

Minoritetslagen kom till första januari 2010 och förstärkte språklagen med förvaltningsområden för minoritetsspråken. Vi arbetar inom förvaltningsområdet för finska i Stockholm. Vi pratar även om revitalisering av språket för barn som inte har finska som modersmål eller fadersmål.

Vi ska ge barnen möjlighet att lära sig finska även om de kan enbart svenska innan.

Vi engagerar oss i målmedvetet arbete med barnens flerspråkiga utveckling.

Förskolan Sverigefinska skolan i Stockholm har barn som har finska som första språk och barn som har svenska som första språk. Flera av barnen har ytterligare ett hemspråk.

Vi tror på innovativ språkinlärning då eleverna kan lära sig och handskas med flera språk samtidigt.

Mål i tvåspråkighet

Övergripande mål:

Att förstärka och utveckla finska språket så att det lägger grunden till additiv tvåspråkighet så att eleverna kan uppnå en aktiv och funktionell tvåspråkighet till slutet av år 9.

För oss innebär grundläggande språkkunskaper i finska i förskolan att:

- barnet kan lyssna och förstå kort berättande.

- barnet kan ta en instruktion och följa den.

- barnet kan delta i diskussioner på sin egen nivå.

- barnet känner till en del kulturella skillnader mellan svensk- finsk- och Sverigefinsk kultur.

Vi strävar mot:

1. Additiv tvåspråkighet till slutet av år 9

Vi lägger grunden för det finska språket i förskolan.

För att vi ska lyckas nå målet är det viktigt med föräldrarnas stöd. Deras attityder och förväntningar är avgörande för en positiv språkutveckling.

2. Positiv attityd till alla språken

Vi lyfter fram glädjen och fördelarna med att vara flerspråkig.

3. Att tillvarata barnens kulturarv och lära känna både den finska, Sverigefinska och svenska kulturen

Barnen får ta del av både den finländska och svenska och Sverigefinska kulturen. I förskolan får kulturerna uppmärksamhet och erkännande. Vi följer både finska och svenska traditioner och firar både finska och svenska högtider. Kulturerna uppmärksammas även genom skapande, musik, litteratur och teater.

Vi lyfter fram det som barnen redan kan och ger bekräftelse på deras ursprung och identitet oavsett om de är en-, två-, eller flerspråkiga.

4. För att nå målen i förskolan arbetar vi med

– hela meningar när vi pratar med barnen

– beskrivande och varierande språk

– rutinsituationer som språkliga plattformer, tex. en vante - två vantar, tunn tröja-tjock jacka.

Vi väver in matematik och språkinlärning i rutinsituationer. Därmed stärker och utvecklar vi språket. Vi använder oss av ”snäppet över”metoden så att vi utmanar barnens kunnande utifrån det de redan kan till att lära sig mer.

Vi låter barnen prata färdigt utan att fylla i deras tal. Vi lyssnar och uppmuntrar barnen till berättande.

– högläsning på finska och svenska

– rim och ramsor och sång på finska och svenska

– skapande med berättelser, bilder

– matematiska spel och lekar

– musik- och rörelse, sånglekar, rimpåsar,

– konkret material som bilder och figurer till sagor och sånger, rim och ramsor

– berättarverkstad

– att delta aktivt i barnens lek

skriftspråket i naturliga sammanhang. Vi gör barnen observanta på bokstäver och siffror som tex första bokstaven i namn. Antal stavelser. Vi klappar stavelser och räknar dem. Vi skapar bokstäver på många olika sätt och med olika material.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2020-2021

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2020-2021 (rev.200912) Förskolan Sverigefinska skolan i Stockholm

Bestämmelser som styr:

Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier reglas i:

  • Barnkonventionen

  • Skollagen kap 6 (2010:800)

  • Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958)

  • Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling

  • Enligt förskolans läroplan Lpfö 89/16 uttrycker en helhetssyn på lärande ”Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

  • Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktad för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas.

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,sexuell läggning,könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnande har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. http://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/

Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det som kallas indirekt diskriminering sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutral, men i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning,funktionsvariation med mera.

Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkning har inte samband med någon diskrimineringsgrund.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara:

  • fysiska (slag, knuffar)

  • verbala (hot,svordomar,öknamn)

  • psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer)

  • texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)

  • mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag)

Förskolans utvärdering:

Vi har arbetat med vänskapssolen och trivselregler med barnen. Vi arbetar dagligen med att stötta och hjälpa barnen med att vara empatiska, att ta hänsyn till varandra och att hjälpa varandra. Vi pedagoger är närvarande med barnen i gruppen så att vi kan förebygga och förhindra olika situationer som kan uppstå. Vi har pratat med barnen om att alla har rätt till sin egen kropp, hur viktigt det är respektera andras personliga revir och när kompisen säger "nej". Vi har blivit mycket bättre att uppmärksamma andra traditioner än svenska och finska och låna eller skaffa böcker kring etniska tillhörigheter. Vi har beställt en del material som speglar mångsidighet. Vi har åldersblandade aktiviteter och samling. Vi uppmuntrar alla barn att hjälpa varandra, oavsett ålder. Vi har diskuterat att vi bör skaffa ett bredare sortiment av utklädnadskläder. Vi har format och skapat avdelningens miljö så att det anpassar sig till alliansen oavsett kön. Vi har uppmärksammat att våra barn leker med alla saker. Barnen har fått vara barn och vi har inte delat de flickor och pojkar.

Främjande insatser:

Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans läroplans förhållnings-och arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på förskolan som syftar till att förankra respekten för alla människor lika värde samt att utveckla en miljö i förskolan där alla barn känner sig trygga och utvecklas.

Konkreta exempel från förskolan:

  • vuxen närvaro i barnens lek

  • respektfull kommunikation barn mot barn, barn-vuxen

  • trygga relationer mellan barn och vuxna

  • uppmuntra barnen att be om hjälp vid konflikter som barnen kan inte lösa själva. Vi sätter ord för barnens känsla

  • smågruppsarbete gör möjligt att även de barn som inte vanligtvis brukar leka med varandra lär känna varandra bättre. Vid smågruppsarbete ser pedagogen bättre enskilda barnets individuella behov.

  • tillåtande atmosfär i vår förskola. Vi tillåter olikheter hos varandra (ex. utseende,klädsel,förmågor etc.)

  • litteratur, diskussioner om olikheter

  • nolltolerans mot fysisk/psykisk våld

  • prata med varandra istället för varandra

  • vänskapssol

Förskolans främjande arbete:

Förskolepersonalen bygger en trygg relation och anknytning till barn. ”Jag är här för dig” Vårt värdegrund, omsorg,ansvar och respekt genomsyrar allt arbete på förskolan och där pedagoger är förebilder för barnen. Alla människors lika värde är grunden på förskolans uppdrag och verksamhet. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Att lära sig om demokrati handlar om olika demokratiska principer, till exempel återtagande,att respektera någon annans perspektiv och att acceptera majoritetsbeslut. Finska språket är könsneutralt på det sättet att pronomenet ”hän” (hen) alltid används för båda könen. Sålunda blir det naturligt att inte göra skillnad mellan pojkar och flickor. Observerar samspel för att få kännedom om vad barnen värdesätter i sin gemenskap. Försöker få syn på barnens omsorgshandlingar eller vad de vill ansvara för. Vi upprättar årligen en Plan mot kränkande behandling och fortsätter att förankra den bland medarbetare, barn och vårdnadshavare.

Kartläggning

Likabehandlingsplanen uppföljs i arbetslaget i januari och utvärderas slutet på vårterminen. Gemensam utvärdering med medarbetare genomförs vid höstterminens start och följs upp i samband med arbetet med förskolans kvalitetsarbete. Exempel på underlag är:

  • Synpunkter från vårdnadshavare

  • Synpunkter från barn

  • Synpunkter från medarbetare

  • Föräldramöten

  • Kontinuerliga arbetet i barngruppen

  • Förskolans mötesforum ex veckomöten och Arbetsträffar

  • Inventering av eventuella riskområden. Hur väljer vi ta tillvara och inreda förskolans lokaler inne och ute? Pedagogernas möjlighet att överblicka verksamheten

Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolan beskriver sina mål för nästa år här:

Mål: Alla barn ska känna tillit och trygghet i förskolan Arbetssätt: Närvarande och lyhörda vuxna i barnens vardag. Förskolans pedagogiska miljöer förebygger kränkningar och utanförskap. Vi lyssnar på barn och kollegor. Använda litteratur, IKT och kultur som stöd i samtal med barn. Skapar normer som signalerar för barnet vilket slags beteende som är önskvärt. Uppföljning: Omedelbart i anslutning till eventuell situation, efter avslutade åtgärder och årligen då planen ska skrivas om.

Ansvar: Förskolechef

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen och händelser som inträffat under året, till exempel anmälningar. Vad visade kartläggningen att ni behöver arbeta vidare med mål i nästa års plan? Kan insatserna planeras till exempel tillsammans med barnen? Hur involveras vårdnadshavare i arbetet?

Förskolans förebyggande arbete beskrivs här:

Upptäcka/ Utreda/ Åtgärda

Upptäcka: Fysisk och mental närvarande pedagoger som lyssnar och iakttar det som sker bland barnen. Förskolan har ett fostrande uppdrag enligt läroplanen. Vi behöver sätta gränser, tillrättavisa ett beteende, inte en personlighet. Kartlägga platser ute och inne där kränkningar skulle kunna uppstå. Utreda: Kontakta alltid förskolechefen om någon anser sig ha blivit kränkt. Använda frågeställningarna från blanketten för dokumentation; beskrivning av vad som skett, vem drabbats? Vilka deltog? Hur upplever barnet händelsen? Dokumentera/åtgärda: Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras Sverigefinska skolans blankett för ”Utredning i ärende gällande diskriminering och kränkande behandling”. Vi informerar förskolechefen om att kränkningen har skett på förskolan. Följa upp: Personalen är observanta och är alltid nära barnen. De stöttar, ger råd och uppmuntrar varje barn att skapa goda relationer sinsemellan, att hjälpa varandra och vara goda vänner.

Ansvarsfördelning -anmälningsplikt

Förskolans medarbetare har ansvar för kontakter med barnet och vårdnadshavare Informerar barn och vårdnadshavare om Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi uppmanar alla på förskolan att reagera vid eventuella kränkningar. När personalen får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att anmäla händelsen till för förskolechefen.

Förskolechef ansvar att plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas varje år,hålls aktuell,följs upp och finns på hemsidan och i pappersform i varje avdelning. Ansvarar för dokumentationen sker enligt gällande rutiner av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling.

Barnens, vårdnadshavarens och personalens delaktighet

Hur har barn och vårdnadshavare varit delaktiga i arbetet:

Förskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller mellan barn, mellan barn och vuxna och mellan vuxna i förskolan. Planen ska innehålla rutiner för och hur informationen ska spridas till barn, vårdnadshavare och personal. Barn och vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på förskolan om ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering och vilka rutiner gäller.

Här beskriver förskolan hur information om planen sprids till barn, vårdnadshavare och personal:

Information till vårdnadshavare vid höstterminens första föräldramöte. Planen finns tillgänglig såväl digitalt i skolans hemsida som i pappersform i varje avdelning. Information till förskolans vikarier i samband med instruktion. Regelbundna samtal med barnen i förskolan om allas lika värde .


Sverigefinska skolan i Stockholm

Fridhemsgatan 17-19

112 40 Stockholm




ALL RIGHTS RESERVED © Sverigefinska skolan i Stockholm AB