Gå till innehåll

Små Lejon

Små Lejon

Bilder från verksamheten hittar du i galleriet.

Terminsplanering Höst

Uppföljning Januari

Tema: Jag och gruppen

Målet är att barnet:

  • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den
  • känner sig tryggt i gruppen och skapar en relation till personalen
  • lär sig rutinerna och tar ansvar för gemensamma regler
  • bekantar sig med närmiljön
  • utvecklar sin förmåga att lyssna, uttrycka sig och reflektera
  • utvecklar sin förmåga att hantera konflikter
  • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer
  • utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk, sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar

Arbetssätt:

Vår verksamhet bildas genom lek, lärande och omsorg. Jag och gruppen är ett ”tema” som vi kommer att ha med oss under hela året. I början av hösten kommer vi speciellt att inrikta oss på gemensamma lekar och aktiviteter, både inne och ute, där vi lär känna varandra. Musik, sånger och dans används också som ett språk för att lära känna varandra och kommunicera genom.

För att stärka barnens identitet och självkänsla samt gemenskapen i gruppen arbetar vi dagligen med att tala om hur man är som kompis och hur man kan hjälpa varandra. Vi strävar efter att utveckla känslospråket genom att barnet själv får tala om för kompisen om han/hon gjort illa det och hur det då känns. Barnen ska också ta ansvar för sina handlingar.

Vi kommer även att arbeta med EQ (Emotionell intelligens) som bl.a handlar om att ha kontakt med och kunna hantera sina känslor, kunna uppfatta känslor hos andra samt att skapa och bevara goda relationer. EQ-dockan, som vi har tillgång till, är ett pedagogiskt arbetssätt baserat på konkret material och främjande förhållningssätt som syftar till att stärka barns självkänsla, impulskontroll och empati.

Vi, pedagogerna, har ett medvetet genusperspektiv och har ofta diskussioner kring jämlikhet. I vår verksamhet får alla göra allt. Alla erbjuds alla sorters aktiviteter/lekar oberoende av kön. Vid val av böcker, leksaker och annat material till verksamheten uppmärksammar vi också genusperspektiv. För oss är det självklart att personalen gör allt oberoende av kön.

Förskolan är till för barnen och därför försöker vi att arrangera miljön så bra som möjligt så att materialet finns på barnens nivå och att barnen är med och bestämmer hur det ska se ut. Barnen ska utifrån sin förmåga ha inflytande över och vara delaktiga i utformningen av förskolans miljö och verksamhet. De ska ha möjlighet att välja vad de vill göra och de är delaktiga i många beslut om vad som ska hända.

Vi eftersträvar att förskolan är en stressfri plats där barnen kan slappna av. Att klä sig själv är viktigt och det gör ingenting om det tar tid. Barnen lär sig ansvar genom att de själva får hänga upp sina kläder i hallen och de får ökat självförtroende genom att de får klä på sig själva. I dessa två moment finns det stora möjligheter att ta hjälp av kompisarna om man inte kan själv. Genom detta får barnen lära sig att se varandras kompetenser.

Dokumentation och observationer används som ett verktyg för att pedagogerna ska kunna lyssna och försöka förstå hur barn tänker och gör. Vi observerar barnen och ser vad de är intresserade av och utifrån det väljer vi vilka projekt vi vill ha i verksamheten.

Uppföljning:

Vi känner att vi borde använt mer tid åt att skapa gemenskap i gruppen.

Vissa av oss upplevde att den nya reviderade lpfö:n styrde vårt arbete för mycket.

Det har varit svårt att uppfyllda de tankar vi hade om barnens inflytande då vi ofta under hösten varit underbemannade. Barnen ska ha större möjlighet att påverka verksamheten än vad som har varit fallet under hösten.

Barnen har blivit mer självständiga och vi kan ge dem mer ansvar än i början av terminen och de klarar av det. De har också lärt sig hjälpa varandra.

Tema: Kretslopp (NO)

Lpfö 98/10

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra
  • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska och fysikaliska fenomen

Målet är att barnen:

  • blir medvetna om årstider och årstidernas växlingar
  • ska få ta del av och uppleva naturens kretslopp
  • ska respektera allt levande
  • ska hålla närmiljön ren
  • har förståelse för och ser glädjen i återvinning
  • lär sig nya ord och begrepp
  • får prova på att ställa hypoteser och experimentera

Arbetssätt:

Barnen bekantar sig i naturen under alla årstider genom utelek på gården samt utflykter till parker och skogen. Utifrån barns intressen och frågor bestämmer vi riktningen och innehållet i temaarbetet. Det är barnen som ”äger” frågan och leder arbetet vidare. Grovplanering av temat fungerar som utgångspunkt, men när arbetet är igång ska det finnas mycket plats för barnens egna tankar och idéer. Vi, pedagoger, utvecklar vårt arbetssätt genom kontinuerliga utvärderingar.

Undersökande är centralt i vårt arbete med barnen. Vi kommer att undersöka allt: växter, djur, källsortering, osv. Vi, pedagoger, är nyfikna medupptäckare/utforskare.

1. Naturruta

  • Vi går regelbundet tillsammans till en naturruta som vi har letat efter och bestämt oss för tillsammans med barnen
  • Vi har lupp och en insektsbok med oss i ryggsäcken
  • Vi undersöker, gräver med spadar och barnen tar med sig något de har hittat, egna ”skatter”
  • Barnen får förvara sina upphittade skatter i var sin äggkartong som de får göra till sin egen genom att rita, måla eller klistra på den
  • Äggkartongerna får ligga framme så att de är lätta att ta fram för undersökning och diskussion
  • Vi målar och skapar kring det vi har tagit med oss från naturen och samtalar om allt vi har sett och undersökt
  • I samband med naturutflykten har vi en lek/rörelsestund. Barnen lär sig olika lekar, att följa lekregler och att finna glädjen i att röra sig ute i naturen
  • Vi dokumenterar genom att ta bild på naturrutan varje månad och sätter upp dem bredvid varandra vilket synliggör naturens växlingar; diskussioner kring det som var tidigare, hur såg det ut då och hur ser det ut nu
  1. Trädet
  • Vi har tillsammans med barnen målat ett träd som vi ska ha på väggen i stora rummet bredvid samlings mattan
  • Vi samlar löv och vi letar i böcker för att hitta namnen på blad. Vi studerar dem med lupp, målar av, trycker, ritar av etc. skapande kring bladen; dessa sätter vi upp på trädet
  • Vi ändrar bladen efter årstiden, vad händer med löven på hösten, vad händer sedan?
  • Vad finns på marken under trädet?
  • Hur känns löven, är de lena, klibbiga, mjuka…, hur skiljer de sig från varandra?
  1. Sidoprojekt ”Mask”

Sidoprojekt maskar kommer naturligt in då barnen redan visat ett stort intresse kring temat.

  • Hur tror vi att masken ser ut? Barnen får rita sin hypotes om maskens utseende
  • Vi går ut och hämtar maskar och studerar dem med lupp. Barnen får rita av maskarna framför sig. (Barnen får också mäta sin mask och döpa den. Vi tar kort på maskarna och deras namn på bilden om vi sedan skriver ut.)
  • Vi studerar våra bilder. Hur ser masken ut egentligen?
  • Barnen får illustrera en mask med hjälp av lera som de sedan får måla. Först studerar vi färgen på maskarna och sedan får barnen blanda ihop färger för att hitta den färg som liknar maskens.
  1. Källsortering
  • Vi utgår från det barnen hittar i naturen, vad passar inte in i naturen?
  • Vi gör experiment ”Plankan”. Vi diskuterar tillsammans vad vi tror händer om vi skulle gräva ned något av det barnen funnit och dokumenterar barnens hypoteser (t.ex. rita). Vi spikar fast olika saker på en planka och gräver ner den i jorden.
  • Vi introducerar källsorteringskärl och namnger dessa (glas, metall, plast, papper)
  • Barnen får hjälpa att källsortera och återvinna material från verksamheten
  • Vi besöker en återvinningsstation i närområdet
  • Vi skapar med återvinningsmaterial
  • Vi dokumenterar genom att ta bild på processen från naturen till återvinningsstationen

Hur dokumenterar vi?

Avbildning - genom bild och skapande. Barnen ritar och dokumenterar processen kring kretslopp både enskilt och i grupp.

Foton - genom foton dokumenteras processen av pedagogerna. Foton ska finnas tillgängliga för barnen och föräldrarna i verksamheten.

Text - genom transkriberingar och informativ text dokumenteras verksamheten.

Uppföljning:

Vi har arbetat mycket med naturvetenskap, t.ex. naturrutan, återvinning, olika upptäckter i skogen och och i naturen. Vi har också gjort olika experiment, tex ”vatten förvandlas till is”, ”sjunka/flyta”, ”plankan”.

Vi har skaffat källsorteringskärl på avdelningen och lärt oss källsortera papper, plast, metall och glas. Vi har varit på återvinningsstation och källsorterat vårt eget avfall där.

Upptäckter och erfarenheter har använts som diskussionsunderlag tillsammans med barnen.

Dokumentering har skett genom bild, skapande, foton och skriftligt som var planerat.

Språkutveckling

Lpfö 98/10

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra
  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

Målet är att barnen:

  • utvecklar sina språk och kommunikativa förmågor
  • kommunicerar och för dialog med andra barn och vuxna
  • lär sig lyssna, uttrycka sig, berätta och återberätta
  • prövar, upptäcker och förstår nya ord och begrepp
  • blir intresserade av böcker och läsning
  • blir intresserade av bokstäver

Arbetssätt:

Genom att vara delaktiga och nyfikna på barnens vardag, finner vi många tillfällen att utveckla det verbala språket, t.ex. genom att kommunicera med barnet i den situation (matsalen, hallen, gården) det befinner sig. Genom att benämna det som sker och genom att ge barnen tid att tala och uttrycka det de vill förmedla skapas en kreativ språkmiljö.

Vi, pedagoger, stimulerar barnen genom att ställa öppna frågor enskilt och i grupp. Genom aktiviteter/lek vill vi väcka barnens nyfikenhet kring ord och begrepp.

Vi skapar förutsättningar att i olika situationer skapa möjlighet för barnen att berätta och återberätta händelser från olika vardagssituationer samt genom dokumentationer från projekt och aktiviteter på förskolan, både enskilt och i grupp. Detta främjar barnens språk och tidsuppfattning.

I våra gemensamma samlingar ingår bl.a. sång både på finska och svenska, rytmik, matematik, natur, vårt temaarbete mm. Vi uppmuntrar barnen att prata inför andra och hjälper dem att utveckla sitt ordförråd, uttrycka sina tankar kring ett speciellt tema. I samlingen får vi pedagoger även en möjlighet att observera barnet och vårt eget språk mer ingående.

Genom att variera oss med olika material stimuleras barnens språk och fantasi och de ges möjlighet att få pröva, upptäcka och förstå nya ord och begrepp. Musik, rytmik och dans används också som språk för att lära känna varandra och kommunicera genom.

Språklekar har vi dagligen för att stimulera barnens språkliga medvetenhet. Vi arbetar med

-     rim och ramsor med rörelse, både på finska och svenska

-     klappar stavelser

-     olika lyssnandelekar som t.ex att lyssnar på ljud och minnes- och  uppmärksamhetsövningar

Målet är att barnen:

  • kan klappa stavelser t.ex i sina namn och i enstaka ord
  • kan höra första och sista ljudet i ett ord
  • lär sig ramsor utantill och kan rörelserna till dem
  • kan t.ex upprepa en serie med 3-5 bokstäver/siffror/ord, Kims-lek mm.

Uppföljning:

Vi har haft mycket språklekar, rim, ramsor och diskussioner. Det som kan förbättras är att barnen i samlingen lär sig bättre att lyssna på varandra och vänta på sin tur.

Våra 5-åringar och även några 4-åringar har visat stort intresse för bokstäver.

Matematik

Lpfö 98/10:

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talgrepp samt för mätning, tid och förändring
  • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egns och andras problemställningar
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • utveclar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

Målet är att barnen:

  • utvecklar sin förståelse för mängd och antal
  • gör jämförelse och kan sortera och kategorisera
  • använder och förstår matematiska begrepp och termer, t.ex jämförelseord som exempelvis lång, längre, längst
  • lär sig räkneramsan 0-10 och kan fortsätta ramsan t.ex från 5 uppåt
  • kan ”pekräkna” föremål inom talområdet 0-10
  • kan med ord beskriva formens utseende (t.ex sida, hörn)
  • kan mäta med enkel teknik t.ex med hjälp av en snöre
  • kan väga med enkel teknik t.ex med en leksaksvåg

Arbetssätt:

Vi, pedagoger, arbetar med att skapa matematiskt stimulerade miljöer som utvecklar matematiskt tänkande hos barn. Vi använder och utnyttjar vardagssituationer, samlingar, lek och miljön samt hjälper barnen sätta ord på erfarandet.

Vi stimulerar barnen att undersöka och upptäcka skillnader mellan olika föremål och material så som ex. former, färger, storlekar, utseende och antal genom att ställa öppna frågor till barnen.

Genom lek och aktiviteter kring olika jämförelseord (längd, höjd, pris, antal, storlek, vikt, volym och ålder) stimulerar vi barnen i deras matematiska tänkande kring begreppet jämförelse.

Vi tillverkar mattelådor och spelar spel. Vi bygger och konstruerar med olika material och redskap. Vi övar tidsuppfattning med hjälp av veckodagar och månader.

Även inom temaarbetets ram finns det möjligheter att arbeta med matematik. Det ger många tillfällen till att jämföra, mäta, väga, ange form, storlek, antal. Vi vill att matematiken blir meningsfullt och verklighetsnära till barnen.

Uppföljning:

Vi har haft mycket varierande matematiklekar och övningar för barnen och intresset för matematik har väckts. Barnen har lärt sig olika matematiska begrepp.

Barnen leker med matematikmaterial på eget initiativ.

Rörelse

Lpfö 98

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande

Målet är att barnen:

  • får positiva och roliga upplevelser av rörelse
  • kan lyssna och ta emot instruktioner
  • kan kasta och fånga bollen
  • kan krypa och åla
  • kan gå på tå och hälar
  • kan springa och stanna upp till musik
  • kan göra kullepytta
  • kan avslappning

Arbetssätt:

Vi har rörelse en gång i veckan för att utveckla dessa grovmotoriska färdigheter.

Rörelse även ingår som ett naturligt inslag i vår verksamhet i förskolan då vi leker lekar, rör oss till musik, gör utflykter till parker och skogen, leker och har aktiviteter ute på gården, osv.

Uppföljning:

Vi har inte haft regelbundna rörelsestunder men vi har haft både planerade och oplanerade/spontana rörelsestunder mer än en gång i veckan.

Vi har använt idéer från Vauhtivarpaat-rörelse (Nuori Suomi).

5-årsverksamheten

Vi har en samling med 5-års gruppen (7 barn) en gång i veckan, ca 1 timme. I samlingar har vi språkutvecklande lekar och aktiviteter samt mattelekar. Vi fördjupar oss i sagorna och har boksamtal.

Målet är att barnen:

  • utvecklar sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar och åsikter, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra
  • utvecklar intresse för bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa
  • utvecklar intresse för skriftspråk
  • kan vänta på sin tur och lyssna på andra

Uppföljning:

Vi har haft språkutvecklande lekar och aktiviteter och vi har lekt mattelekar. Barnen är mycket intresserade av bokstäver och alfabetet samt siffror och antal och detta har varit utgångspunkten i alla aktiviteter.

Morgonsamlingen/Eftermiddagssamlingen

Vi har en samling varje dag, oftast på morgonen (tisdagar och torsdagar på eftermiddag innan mellanmål).

I samlingar ingår bl.a sång, rytmik, matematik, natur, temaarbete, mm.

I samlingen arbetar vi med namnlappar där vi går igenom varje dag vilka som är här och vilka som inte är här så att vi uppmärksammar alla, även de barn som inte är här. I samlingen får vi pedagoger även en möjlighet att observera barnet och vårt eget språk mer ingående. Vi uppmuntrar barnen att prata inför andra och hjälper dem att utveckla sitt ordförråd, uttrycka sina tankar kring ett speciellt tema, t.ex. väder, veckodagar, natur mm.

Park- och skogsutflykter

Vi gör utflykter till parker och skogen en gång i veckan med hela gruppen. Där har vi både gemensamma aktiviteter och fri lek.


Terminsplanering höst

Tema: Jag och gruppen

Målet är att barnet:

  • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den
  • känner sig tryggt i gruppen och skapar en relation till personalen
  • lär sig rutinerna och tar ansvar för gemensamma regler
  • bekantar sig med närmiljön
  • utvecklar sin förmåga att lyssna, uttrycka sig och reflektera
  • utvecklar sin förmåga att hantera konflikter
  • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer
  • utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk, sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar

Arbetssätt:

Vår verksamhet bildas genom lek, lärande och omsorg. Jag och gruppen är ett ”tema” som vi kommer att ha med oss under hela året. I början av hösten kommer vi speciellt att inrikta oss på gemensamma lekar och aktiviteter, både inne och ute, där vi lär känna varandra. Musik, sånger och dans används också som ett språk för att lära känna varandra och kommunicera genom.

För att stärka barnens identitet och självkänsla samt gemenskapen i gruppen arbetar vi dagligen med att tala om hur man är som kompis och hur man kan hjälpa varandra. Vi strävar efter att utveckla känslospråket genom att barnet själv får tala om för kompisen om han/hon gjort illa det och hur det då känns. Barnen ska också ta ansvar för sina handlingar.

Vi kommer även att arbeta med EQ (Emotionell intelligens) som bl.a handlar om att ha kontakt med och kunna hantera sina känslor, kunna uppfatta känslor hos andra samt att skapa och bevara goda relationer. EQ-dockan, som vi har tillgång till, är ett pedagogiskt arbetssätt baserat på konkret material och främjande förhållningssätt som syftar till att stärka barns självkänsla, impulskontroll och empati.

Vi, pedagogerna, har ett medvetet genusperspektiv och har ofta diskussioner kring jämlikhet. I vår verksamhet får alla göra allt. Alla erbjuds alla sorters aktiviteter/lekar oberoende av kön. Vid val av böcker, leksaker och annat material till verksamheten uppmärksammar vi också genusperspektiv. För oss är det självklart att personalen gör allt oberoende av kön.

Förskolan är till för barnen och därför försöker vi att arrangera miljön så bra som möjligt så att materialet finns på barnens nivå och att barnen är med och bestämmer hur det ska se ut. Barnen ska utifrån sin förmåga ha inflytande över och vara delaktiga i utformningen av förskolans miljö och verksamhet. De ska ha möjlighet att välja vad de vill göra och de är delaktiga i många beslut om vad som ska hända.

Vi eftersträvar att förskolan är en stressfri plats där barnen kan slappna av. Att klä sig själv är viktigt och det gör ingenting om det tar tid. Barnen lär sig ansvar genom att de själva får hänga upp sina kläder i hallen och de får ökat självförtroende genom att de får klä på sig själva. I dessa två moment finns det stora möjligheter att ta hjälp av kompisarna om man inte kan själv. Genom detta får barnen lära sig att se varandras kompetenser.

Dokumentation och observationer används som ett verktyg för att pedagogerna ska kunna lyssna och försöka förstå hur barn tänker och gör. Vi observerar barnen och ser vad de är intresserade av och utifrån det väljer vi vilka projekt vi vill ha i verksamheten.

Tema: Kretslopp (NO)

Lpfö 98/10

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra
  • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska och fysikaliska fenomen

Målet är att barnen:

  • blir medvetna om årstider och årstidernas växlingar
  • ska få ta del av och uppleva naturens kretslopp
  • ska respektera allt levande
  • ska hålla närmiljön ren
  • har förståelse för och ser glädjen i återvinning
  • lär sig nya ord och begrepp
  • får prova på att ställa hypoteser och experimentera

Arbetssätt:

Barnen bekantar sig i naturen under alla årstider genom utelek på gården samt utflykter till parker och skogen. Utifrån barns intressen och frågor bestämmer vi riktningen och innehållet i temaarbetet. Det är barnen som ”äger” frågan och leder arbetet vidare. Grovplanering av temat fungerar som utgångspunkt, men när arbetet är igång ska det finnas mycket plats för barnens egna tankar och idéer. Vi, pedagoger, utvecklar vårt arbetssätt genom kontinuerliga utvärderingar.

Undersökande är centralt i vårt arbete med barnen. Vi kommer att undersöka allt: växter, djur, källsortering, osv. Vi, pedagoger, är nyfikna medupptäckare/utforskare.

1. Naturruta

  • Vi går regelbundet tillsammans till en naturruta som vi har letat efter och bestämt oss för tillsammans med barnen
  • Vi har lupp och en insektsbok med oss i ryggsäcken
  • Vi undersöker, gräver med spadar och barnen tar med sig något de har hittat, egna ”skatter”
  • Barnen får förvara sina upphittade skatter i var sin äggkartong som de får göra till sin egen genom att rita, måla eller klistra på den
  • Äggkartongerna får ligga framme så att de är lätta att ta fram för undersökning och diskussion
  • Vi målar och skapar kring det vi har tagit med oss från naturen och samtalar om allt vi har sett och undersökt
  • I samband med naturutflykten har vi en lek/rörelsestund. Barnen lär sig olika lekar, att följa lekregler och att finna glädjen i att röra sig ute i naturen
  • Vi dokumenterar genom att ta bild på naturrutan varje månad och sätter upp dem bredvid varandra vilket synliggör naturens växlingar; diskussioner kring det som var tidigare, hur såg det ut då och hur ser det ut nu

2. Trädet

  • Vi har tillsammans med barnen målat ett träd som vi ska ha på väggen i stora rummet bredvid samlings mattan
  • Vi samlar löv och vi letar i böcker för att hitta namnen på blad. Vi studerar dem med lupp, målar av, trycker, ritar av etc. skapande kring bladen; dessa sätter vi upp på trädet
  • Vi ändrar bladen efter årstiden, vad händer med löven på hösten, vad händer sedan?
  • Vad finns på marken under trädet?
  • Hur känns löven, är de lena, klibbiga, mjuka…, hur skiljer de sig från varandra?

3. Sidoprojekt ”Mask”

Sidoprojekt maskar kommer naturligt in då barnen redan visat ett stort intresse kring temat.

  • Hur tror vi att masken ser ut? Barnen får rita sin hypotes om maskens utseende
  • Vi går ut och hämtar maskar och studerar dem med lupp. Barnen får rita av maskarna framför sig. (Barnen får också mäta sin mask och döpa den. Vi tar kort på maskarna och deras namn på bilden om vi sedan skriver ut.)
  • Vi studerar våra bilder. Hur ser masken ut egentligen?
  • Barnen får illustrera en mask med hjälp av lera som de sedan får måla. Först studerar vi färgen på maskarna och sedan får barnen blanda ihop färger för att hitta den färg som liknar maskens.

4. Källsortering

  • Vi utgår från det barnen hittar i naturen, vad passar inte in i naturen?
  • Vi gör experiment ”Plankan”. Vi diskuterar tillsammans vad vi tror händer om vi skulle gräva ned något av det barnen funnit och dokumenterar barnens hypoteser (t.ex. rita). Vi spikar fast olika saker på en planka och gräver ner den i jorden.
  • Vi introducerar källsorteringskärl och namnger dessa (glas, metall, plast, papper)
  • Barnen får hjälpa att källsortera och återvinna material från verksamheten
  • Vi besöker en återvinningsstation i närområdet
  • Vi skapar med återvinningsmaterial
  • Vi dokumenterar genom att ta bild på processen från naturen till återvinningsstationen

Hur dokumenterar vi?

Avbildning - genom bild och skapande. Barnen ritar och dokumenterar processen kring kretslopp både enskilt och i grupp.

Foton - genom foton dokumenteras processen av pedagogerna. Foton ska finnas tillgängliga för barnen och föräldrarna i verksamheten.

Text - genom transkriberingar och informativ text dokumenteras verksamheten.

Språkutveckling

Lpfö 98/10

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra
  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

Målet är att barnen:

  • utvecklar sina språk och kommunikativa förmågor
  • kommunicerar och för dialog med andra barn och vuxna
  • lär sig lyssna, uttrycka sig, berätta och återberätta
  • prövar, upptäcker och förstår nya ord och begrepp
  • blir intresserade av böcker och läsning
  • blir intresserade av bokstäver

Arbetssätt:

Genom att vara delaktiga och nyfikna på barnens vardag, finner vi många tillfällen att utveckla det verbala språket, t.ex. genom att kommunicera med barnet i den situation (matsalen, hallen, gården) det befinner sig. Genom att benämna det som sker och genom att ge barnen tid att tala och uttrycka det de vill förmedla skapas en kreativ språkmiljö.

Vi, pedagoger, stimulerar barnen genom att ställa öppna frågor enskilt och i grupp. Genom aktiviteter/lek vill vi väcka barnens nyfikenhet kring ord och begrepp.

Vi skapar förutsättningar att i olika situationer skapa möjlighet för barnen att berätta och återberätta händelser från olika vardagssituationer samt genom dokumentationer från projekt och aktiviteter på förskolan, både enskilt och i grupp. Detta främjar barnens språk och tidsuppfattning.

I våra gemensamma samlingar ingår bl.a. sång både på finska och svenska, rytmik, matematik, natur, vårt temaarbete mm. Vi uppmuntrar barnen att prata inför andra och hjälper dem att utveckla sitt ordförråd, uttrycka sina tankar kring ett speciellt tema. I samlingen får vi pedagoger även en möjlighet att observera barnet och vårt eget språk mer ingående.

Genom att variera oss med olika material stimuleras barnens språk och fantasi och de ges möjlighet att få pröva, upptäcka och förstå nya ord och begrepp. Musik, rytmik och dans används också som språk för att lära känna varandra och kommunicera genom.

Språklekar har vi dagligen för att stimulera barnens språkliga medvetenhet. Vi arbetar med

-    rim och ramsor med rörelse, både på finska och svenska

-    klappar stavelser

-    olika lyssnandelekar som t.ex att lyssnar på ljud och minnes- och      uppmärksamhetsövningar

Målet är att barnen:

  • kan klappa stavelser t.ex i sina namn och i enstaka ord
  • kan höra första och sista ljudet i ett ord
  • lär sig ramsor utantill och kan rörelserna till dem
  • kan t.ex upprepa en serie med 3-5 bokstäver/siffror/ord, Kims-lek mm.

Matematik

Lpfö 98/10:

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talgrepp samt för mätning, tid och förändring
  • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egns och andras problemställningar
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • utveclar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang

Målet är att barnen:

  • utvecklar sin förståelse för mängd och antal
  • gör jämförelse och kan sortera och kategorisera
  • använder och förstår matematiska begrepp och termer, t.ex jämförelseord som exempelvis lång, längre, längst
  • lär sig räkneramsan 0-10 och kan fortsätta ramsan t.ex från 5 uppåt
  • kan ”pekräkna” föremål inom talområdet 0-10
  • kan med ord beskriva formens utseende (t.ex sida, hörn)
  • kan mäta med enkel teknik t.ex med hjälp av en snöre
  • kan väga med enkel teknik t.ex med en leksaksvåg

Arbetssätt:

Vi, pedagoger, arbetar med att skapa matematiskt stimulerade miljöer som utvecklar matematiskt tänkande hos barn. Vi använder och utnyttjar vardagssituationer, samlingar, lek och miljön samt hjälper barnen sätta ord på erfarandet.

Vi stimulerar barnen att undersöka och upptäcka skillnader mellan olika föremål och material så som ex. former, färger, storlekar, utseende och antal genom att ställa öppna frågor till barnen.

Genom lek och aktiviteter kring olika jämförelseord (längd, höjd, pris, antal, storlek, vikt, volym och ålder) stimulerar vi barnen i deras matematiska tänkande kring begreppet jämförelse.

Vi tillverkar mattelådor och spelar spel. Vi bygger och konstruerar med olika material och redskap. Vi övar tidsuppfattning med hjälp av veckodagar och månader.

Även inom temaarbetets ram finns det möjligheter att arbeta med matematik. Det ger många tillfällen till att jämföra, mäta, väga, ange form, storlek, antal. Vi vill att matematiken blir meningsfullt och verklighetsnära till barnen.

Rörelse

Lpfö 98

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande

Målet är att barnen:

  • får positiva och roliga upplevelser av rörelse
  • kan lyssna och ta emot instruktioner
  • kan kasta och fånga bollen
  • kan krypa och åla
  • kan gå på tå och hälar
  • kan springa och stanna upp till musik
  • kan göra kullepytta
  • kan avslappning

Arbetssätt:

Vi har rörelse en gång i veckan för att utveckla dessa grovmotoriska färdigheter.

Rörelse även ingår som ett naturligt inslag i vår verksamhet i förskolan då vi leker lekar, rör oss till musik, gör utflykter till parker och skogen, leker och har aktiviteter ute på gården, osv.

5-årsverksamheten

Vi har en samling med 5-års gruppen (7 barn) en gång i veckan, ca 1 timme. I samlingar har vi språkutvecklande lekar och aktiviteter samt mattelekar. Vi fördjupar oss i sagorna och har boksamtal.

Målet är att barnen:

  • utvecklar sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar och åsikter, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra
  • utvecklar intresse för bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa
  • utvecklar intresse för skriftspråk
  • kan vänta på sin tur och lyssna på andra

Morgonsamlingen/Eftermiddagssamlingen

Vi har en samling varje dag, oftast på morgonen (tisdagar och torsdagar på eftermiddag innan mellanmål).

I samlingar ingår bl.a sång, rytmik, matematik, natur, temaarbete, mm.

I samlingen arbetar vi med namnlappar där vi går igenom varje dag vilka som är här och vilka som inte är här så att vi uppmärksammar alla, även de barn som inte är här. I samlingen får vi pedagoger även en möjlighet att observera barnet och vårt eget språk mer ingående. Vi uppmuntrar barnen att prata inför andra och hjälper dem att utveckla sitt ordförråd, uttrycka sina tankar kring ett speciellt tema, t.ex. väder, veckodagar, natur mm.

Park- och skogsutflykter

Vi gör utflykter till parker och skogen en gång i veckan med hela gruppen. Där har vi både gemensamma aktiviteter och fri lek.